Ingenjören som tar av sin semester för att bli lärare med sikte på utsatta områden
Mitt i semestertiderna samlas över 100 akademiker på en kursgård i Trosa för att utbilda sig till lärare. Ingenjören Glajol Toosi, 33 år är en av de som vill göra skillnad och skola om sig till lärare med sikte på utsatta områden.
I den svenska skolan är var tredje lärare obehörig och nästan 15% av alla elever som går ut nian saknar behörighet till gymnasiet. Samtidigt har den svenska skolan blivit utsett till den stökigaste i OECD:s undersökning och kunskapsresultaten sjunker i PISA mätningarna. Under sommarlovet varnar polisen för att fler elever riskerar hamna i kriminalitet och rekryteras till gängen. Att den svenska skolan har utmaningar är tydligt men det finns de som väljer att engagera sig för att göra skillnad.
En av dem är ingenjören Glajol Toosi som har arbetet som byggnadsingenjör i åtta år.
– Jag ser det som en chans att kunna byta karriär och bidra till samhället. Jag vill att färre elever hamnar i utanförskap och vägen dit är att fler klarar skolan. Hela samhällets framtid bygger på de yngre. Det är viktigt att se var i samhället det finns brister och skolan är ett ställe där jag kan bidra, säger Glajol.
Stiftelsen Teach for Sweden har i över 10 år utbildat akademiker till lärare med fokus på områden med svaga studieresultat. Personerna som går det 2-åriga programmet jobbar på en skola från dag ett och har samlats på ett sommarinstitut för att under 10 dagar förbereda sig för att kunna stå i klassrummet när höstterminen drar i gång.
Vi måste göra allt vi kan för att få fler som redan har kunskap inom bristämnena att sadla om och hjälpa till att göra den svenska skolan bättre, redan idag. Det är den absolut snabbaste och effektivaste vägen att nå regeringens mål.
– Vi har sett att när vi utbildar våra deltagare i ledarskap och kombinerar teoretisk kunskap med praktisk tillämpning så är det hela 79% som tar examen. Jämför det med den traditionella lärarutbildningen där bara 33% tar examen, säger Ida Karlberg Gidlund, verksamhetschef på Teach for Sweden.
Deltagarna, som alla har en akademisk examen, kommer jobba fyra dagar i veckan på en skola med utmaningar med studieresultaten och den femte dagen går de Teach for Swedens ledarskapsprogram som genomförs tillsammans med Luleå Tekniska Universitet. De får betalt under hela sin utbildning, något som är en stor motivation för många akademiker som vill skola om sig. Flera har redan maxat sina studiebidrag under sin akademiska utbildning. Deltagarna lockas av att få bidra med sin kunskap direkt och inte bara sitta i skolbänken.
– Jag var aldrig varit intresserad av kemi i skolan men fick en ny lärare som lyckades göra det intressant. Jag tror att vägen till att få fler intresserade av skolan är fler duktiga och inspirerande lärare redan i grundskolan, säger ingenjören Glajol.
Flertalet akademiker som har samlats på sommarinstitutet har en bakgrund inom STEM (Science, technology, engineering, and mathematics). Det är också inom dessa ämnen som bristen på behöriga lärare är extra stor. I de områden som har utmaningar med studieresultaten och där föräldrarna saknar eftergymnasial utbildning råder det en stor brist på lärare i matte, No och teknik.
– Jag var aldrig varit intresserad av kemi i skolan men fick en ny lärare som lyckades göra det intressant. Jag tror att vägen till att få fler intresserade av STEM är fler duktiga och inspirerande lärare redan i grundskolan, säger ingenjören Glajol.
Regeringen har precis annonserat en satsning på STEM inom utbildningsväsendet och ska kraftsamla för att få fler att välja utbilda sig inom ämnena. Utbildningsminister Mats Persson har lovat att regeringen ska komma med en fullständig plan i slutet av året.
– Vi behöver göra mer för att fler unga tjejer ska upptäcka alla möjligheter som finns genom att läsa en naturvetenskaplig eller teknisk utbildning, säger skolminister Lotta Edholm
Ida Karlberg Gidlund på Teach for Sweden säger att regeringens satsning är välkommen.
– När regeringen annonserar att de vill satsa på STEM inom hela utbildningsväsendet applåderar vi. Samtidigt vet vi att det beräknas saknas 12 000 behöriga lärare år 2035 och vi måste göra allt vi kan för att få fler som redan har kunskap inom bristämnena att sadla om och hjälpa till att göra den svenska skolan bättre, redan idag. Det är den absolut snabbaste och effektivaste vägen att nå regeringens mål, säger hon.
– Vi behöver göra mer för att fler unga tjejer ska upptäcka alla möjligheter som finns genom att läsa en naturvetenskaplig eller teknisk utbildning, säger skolminister Lotta Edholm.
För ingenjören Glajol är dagarna på sommarinstitutet början på en spännande resa som hon har sett fram emot länge. Hon har själv sett vad utanförskap kan leda till.
– Med kunskapen jag får här på sommarinstitutet känner jag mig redo att göra den här resan tillsammans med eleverna när terminen börjar efter sommaren. Målet är att färre unga ska hamna i kriminalitet och att de i stället ska kunna välja sin egen framtid, oberoende av vilken bakgrund de har, säger hon.
